Mysgubbe!

Idag hade vi en supermysig föreläsare! Ingvar Lundberg, en 74-årig herre som tydligen är en av de världsledande forskarna på läs- och skrivsvårigheter. Han höll en föreläsning om människans utveckling som art och som individer, med lite speciellt fokus på språkets utveckling. Han menade att det framför allt var vårt välutvecklade språk som skilde oss från schimpanserna och bonoboaporna.
Det som gjorde herr Lundberg så mysig var hans språk. Det var fyllt av metaforer, vackra adjektiv och poesi. Jag satt bara och njöt! Vi ska ha honom på måndag också. Ser verkligen framemot det. Tror dock att det skulle bli jobbigt om vi hade honom länge. Vissa i klassen blev lite less på hans språk efter ett tag. Men för mig verkar det bli åtta timmars öronfröjd.

Efter lunch hade vi fredagsfika. Två tjejer hade bakat och bjöd resten av klassen. Planen är att vi ska göra det till ett stående fredagsinslag. Varje vecka är det en av de åtta basgrupperna som har ansvar för att ha med sig någon typ av fika till de andra i klassen. Tycker det låter som en grym idé! Vi börjar verkligen få sammanhållning i klassen. Igårkväll var det psykpub med milleniumtema. Vi satt och pratade, skrattade, drack bubbel, dansade och sjöng till en låt några tjejer i klassen hittade på till Macarenamelodin och så shakeade vi till musik från tidiga 2000-talet. Superhärligt!

Låten gick:
"HEJ är ni med alla glada psykologer, nu ska vi parta o inte ställa fråger, hej är ni med alla glada psykologer, heeej psykologer!"

Förövrigt måste jag säga att vi har två tjejer i klassen som har helt underbara dialekter! Louise är från Oslo och pratar alltså norska och Josefine har en helt oslagbar värmländska! O blir Ö t.ex. Så hon säger Gätebörg och "bolla idéer" blir "böll idéer". Jag blir så glad bara av att höra hennes röst. Inte för att hon pratar lustigt utan för att det låter mysigt på något sätt. Sen så blir jag såklart lite lycklig i hjärtat av Mias åländska dialekt. Det låter som mormors finlandssvenska =)

Idag gjorde vi även klart vårt första basgruppsarbete. Grymt jobbat grupp ett!

Kärlek & respekt,
rika

Vad gör ni på er utbildning? Vi bygger papperstorn!

Det var just vad vi gjorde på skolan igår. Vi fick en bunt papper, en sax, en tejprulle och fyra färgpennor per grupp och skulle med dessa verktyg bygga ett torn som sedan skulle betygssättas utifrån kriterierna höjd, stabilitet och originalitet. Under 45 minuter jobbades det febrilt i alla basgrupper. Sen var vi tvungna att lägga ner arbetet och ta rast. Efter rasten fick en ur varje grupp gå upp och vara med i en jury som skulle genomföra betygssättningen. De gick runt i klassrummet och diskuterade högt om de olika tornen, medan grupperna satt vid sina torn. Efter rundvandringen poängsatte juryn tornen utifrån kriterierna. Min grupps torn var helt klart det mest stabila men det var samtidigt lägst och inte speciellt originellt så vi kom sist. Men vi var glada ändå =)
Efter betygssättningen följde en diskussion kring arbetsprocessen i de olika grupperna. Både i måndags och igår var fokus på hur det är att arbeta i grupp. Så tornbygget hade en seriös sida, också ^_^ Basgrupperna är de grupper vi, under åtminstone introkursen, kommer att göra inlämningsuppgifter i. Jag tror att de kommer att bestå under utvecklingspsykologikursen som kommer efter introkursen.

Idag hade vi först en dryg timmes föreläsning om hur universitetet är uppbyggt med rektor Pam Fredman högst upp, därefter fakulteter med dekanus följt av institutioner med prefekter. Philip Hwang, vår lärare, förklarade även skillnaden mellan adjunkt, lektor, docent, professor och vanlig psykolog (vi har alla fem yrkesgrupperna på skolan, även om docent inte i första hand är en yrkestitel) Hwang berättade dessutom en lång stund om forskarutbildningen.

I någon bisats nämnde han något om "bara godkänt och underkänt på psykologutbildningen". Jag reagerade på det och frågade om VG inte finns som betygssteg på vår utbildning. Just så är det. Vi kan bara bli godkända eller underkända på allt vi gör. Detta beror på att det är så mycket grupparbeten och så mycket färdighetsträning i utbildningen att det helt enkelt inte går att sätta något annat än G eller U. Hur avgör du om du ska sätta G eller VG på någons terapisamtal t.ex.? Hwang menade också att ett system med U, G och VG uppmuntrar mer till konkurrens inom klassen, något han är mycket emot.

Jag tänker inte göra något annat än tacka och ta emot. När jag kom till universitetet blev jag grymt nöjd över att det bara fanns tre olika betyg man kunde få, istället för gymnasiets fyra. Dessutom hade betyget Godkänd högre status. Min överambitiösa sida fick på så vis mindre näring och utrymme. Idag ströps min överambition ännu lite till. Det viktiga är att jag gör mitt bästa och klarar det jag ska. Det finns inga krav på att jag ska pressa mig hårdare än så. Vill jag lägga ner massor av arbete på en uppgift för att den intresserar mig tror jag knappast att någon kommer hindra mig. Men det finns inget betyg som tvingar mig att slita stenhårt längre. Det viktiga är att jag förstår vad jag gör och lär mig det jag behöver inför mitt framtida yrkesliv.
Jag blir bara mer och mer kär i min utbildning! =D

Kärlek & respekt,
rika

Musikteori&Sång PERFORMANCE

Musikteori-intron gick fort som attan i onsdags, vi satte oss ner och reste oss upp i princip. En bok man måste ha, 200 spänn, tack och bock! Och missar man en lektion kan man se föreläsningen på film efteråt. Bra det.
Jag vet redan med mig att denna kurs lär få mig att slita mitt hår...

Sång performance-intron var igår, och det verkar spännande spännande, särskilt att få höra allas röster nästa gång. Jag om nån vet ju att man aldrig kan se på någon hur de låter. Jag blev ihoptottad med två killar, så det är jag och två boys som ska göra minimusikal ihop. It's gonna be great, undrar om jag kan tvinga på dem min The Ark-tema-idé?
De poängterade att det inte bara var sång utan även performance, så det blir lite teater och show med, så...spännande, som sagt.

Ikväll däremot blir det lite studentliv som inte innebär plugg! Jag ska se Kapten Röd på Stallarna med Edda och Kirsten, ska bli naaaaajs! Har ju inte sett Kapten Röd sen 2008, så det ska bli kul!

POK,
cordy

Välkomstbanderoller, rundvandring och förvirrade grundkursstudenter

Idag hade jag alltså min första dag på psykologutbildningen. Kravlade mig ur sängen efter ungefär fem timmars sömn. Var något mer människa när jag en dryg timme senare, duschad äten och påklädd, sprang till bussen. Var väldigt pirrig i magen, ungefär som när jag skulle börja i ettan i grundskolan. Definitivt glad att jag tillbringat våren på Psykologen så att jag i alla fall inte skulle vara helt borttappad.

Kom fram till Psykologen och hittade in i rätt sal; stora föreläsningssalen med flygplansstolarna. Hälsade på Sten och Jonna som satt bredvid mig. Studievägledaren höll upprop och skrev sin mailadress på tavlan innan hon lämnade över till två herrar i kavaj och försvann. Filurerna i kavaj visade sig vara våra kurslärare på introkursen. Philip Hwang och Olle Persson. Olle är från Ådalen och har med andra ord en väldigt mysig dialekt.

Olle och Philip pratade på om introkursen ett bra tag innan vi fick vår första rast. Under rasten pratade jag och Jonna lite mer och vi fick även sällskap av en tjej som heter Mikaela. Både Jonna och Mikaela har nyligen bott i Tyskland så de hade mycket att tala om. Mikaela visade oss dessutom banderollerna som våra faddrar satt upp. På bilden ser ni ljusgården på Psykologen. från andra "balkongen" hänger det just nu två banderoller med texten "PPHT10" och 23 namn på den ena och "Välkomna!" och ytterligare 23 namn på den andra. Namnen? Våra namn! =D Vi är med andra ord 46 personer i klassen. Ganska lagom tycker jag.

När Philip och Olle berättat om sig själva delade de klassen i hälften och sen tog de med sig varsin halva av ena halvan på rundvandring i huset. Den andra halvan fick sätta sig och prata själva.
Nog för att jag gått där en termin men jag fick se massor av ställen jag inte hade en aning fanns. T.ex. kliniken med små mysiga samtalsrum där jag en dag, i slutet av utbildningen, ska sitta och ha patienter. Vi fick även träffa många av våra kommande lärare. Var vi än kom var det människor som välkomnade oss eller tittade på oss med ett leende.

När vi kommit tillbaka och medan andra halvan av klassen gick på rundvandring fick vi sätta oss och försöka lära känna varandra lite bättre. Det gick utan större problem. Efter lite trevande start med en runda där vi sa våra namn, var vi kom ifrån och vad vi läst/gjort tidigare började alla prata med någon eller några runt bordet.

När vi väl återsamlats hela klassen i föreläsningssalen hände något som i slutändan blev väldigt lustigt. Philip hade lämnat dörren öppen eftersom Olle och hans grupp inte kommit tillbaka än. Plötsligt börjar helt okända människor gå in i salen. När Philip frågar dem var de är på väg och om de verkligen är på rätt plats visar det sig att det är studenter som ska läsa grundkursen i psykologi. De går ut men så fort de lämnat salen är några andra på väg in. Tillslut stänger Philip dörren och säger "Ska nu ni som är här vara här eller finns det fler grundkursstudenter i salen?" Då hörs nån säga
"Jag ska gå grundkursen..."
"Ska du gå psykologprogrammet också?" svarar Philip.
"Eh... näe..."
Varpå tre tjejer längst upp i salen börjar rafsa ihop sina grejer och försiktigt smyger nerför trappan och slinker ut genom dörren. Grundkursen skulle nämligen börja i samma sal där vi var, bara en kvart efter att vi hade slutat vår dag. Vi var många som inte kunde låta bli att skratta under tiden förvirringen pågick. Medan Philip skickat ut kursstudenter hade Olle kommit tillbaka och vi kunde säga tack och ses imorrn. Utanför dörren stod 80-90 människor och ville komma in. Som sagt, storleken på psykologklassen är betydligt bättre än den var på grundkursen.

Just nu känns det bra och spännande och läskigt och pirrigt och konstigt och alldeles alldeles underbart, på en och samma gång. Det är inte klokt, jag ska nu gå på samma ställe med samma människor i fem år. Jag har inte gått i en klass eller på en skolan så länge sen låg-och mellanstadiet!
Imorrn får vi träffa våra faddrar =D

Kärlek och respekt,
rika