Om du möter katt.

Idag har jag fotat Jessika och Markus till mitt fotoarbete, som är en liten "typ-en-stop-motion"-film vid namn Om du möter katt (musiken till är nämligen Detektivbyråns Om du möter varg). Har gjort klart första utkastet, men är inte nöjd med redigeringen eftersom det flackar mellan bild till bild, så ska göra klart det imorgon.
Får hoppas läraren blir nöjd! :-)

POK,
cordy

Dag 5 och 6

Igåreftermiddag åkte jag till Joel för att fika med honom och ge honom en paus i hans mattepluggande. Den fikastunden, som började vid halv tre-tre, blev massor av prat, scones, BKO och annorlunda julmusik, en hel del skratt och tog slut vid midnatt. Hoppsan! =D

Innan jag åkte till Joel igår skrev jag en första version av kompletteringsuppgiften. Ska gå igenom den, så att jag inte skrivit något tok, innan jag skickar in den. Men otroligt skönt att ha skrivit något som kan redigeras och förhoppningsvis snart vara av med det lilla straffet för mitt schabblande.
Satte mig på KTB (Kurs-och tidningsbiblioteket) idag och läste de tjugo sidor i "Anknytningsteori" som vi har till onsdagens seminarium. Tog väl max en timme. Har övat upp läshastigheten sen jag kom till Göteborg ^_^

Snart är det dags att börja gå igenom all kurslitteratur jag läst och förbereda mig för seminariet och examination på "Tidiga skolåldern och tonåren". Men det blir på måndag! Nu tar jag helg! Dag 7 kommer att fyllas med spexrep och adventsfika, minsann.

Kärlek & respekt,
rika

Dag 4 - Går framåt!

Suttit på Chalmers och skrivit anteckningar till frågorna i kompletteringsuppgiften. Ska skriva svar utifrån anteckningarna imorrn. Dock skickat iväg ett mail till min lärare angående referenser och vad som ska vara med och inte. Förhoppningsvis svarar han under morgondagen. Känns dock väldigt skönt att ha grundplåten till uppgiften mer eller mindre klar. Kommer nog få skära bort en del av det jag antecknat till den första frågan i det slutgiltiga svaret. Det får nämligen inte bli mer än en sida.

Kärlek & respekt,
rika

Inspiration&svåra beslut.

Jag är så sjukt inspirerad av vår senaste fotouppgift Hitta ditt intresse. Jag ska göra en bildserie till musik som kommer bli lite som en stop motion-film, jag hoppas det blir lika bra som jag tänkt mig, för blir det det blir det tokbra!

I övrigt är jag kluven inför hösten. Jag har nämligen hittat en annan utbildning som jag tror jag känner mer för än studievägledarutbildningen, och det är radioutbildningen. Ett problem dock: den ligger i Luleå. Jag vill inte bo i Luleå! Jag har sett fram emot Umeå, även om det inte är lika fint som Växjö, men jag har ställt in mig på det och tänkt att Fan, det här blir bra!
Luleå har säkert också scener, sköna människor och kaféer, men...jag vill inte bo så långt norrut.

POK,
cordy

Dag 3 - Delavslut

Förkyld i huvudet. Seeeg som kola med andra ord. Men lyckades läsa ut den engelska boken. Sen hur mycket identitetsutveckling som fastnat är ju en HELT annan fråga :P Vi skrev även klart grupparbetet på eftermiddagen. Mycket skönt!
Satt med på luciarepet men sjöng inte pga förkylningen.
Imorrn börjar arbetet med kompletteringsuppgiften. Tjoho :P

Kärlek & respekt,
rika

Dag 2 - Urk...

Klockan är snart halv tio och jag är färdig för dagen. Halva engelska boken är läst, halva den skriftliga delen av grupparbetet är skriven och jag har repat spexföreställning nu på kvällen. Planen håller alltså fortfarande. Wei! Har även hunnit fylla i min bostadsbidragsansökan så nu är det bara att kopiera två papper så kan jag skicka in alltsamman. Pengar till mig!

Lyssnar på spellistan "Pluggmusik" på Spotify. En enda anledning; min hjärna orkar inget annat. Spellistan består av keltisk musik, psalmer, klassisk musik och gitarrmelodier. Är det någon som sjunger så är det väldigt försiktigt och snällt. Jag misstänker att jag håller på att bli sjuk. Sovit under täcke, överkast och filt två nätter i rad, hostar och kan inte anstränga rösten, har huvudvärk och är nästintill fånigt orkeslös i kroppen. Känns ju välplanerat att bli sjuk de här dagarna ^_^ Men men, allt går med värktabletter, te och envishet!

Kärlek & respekt,
rika

Dag 1 - Planen håller!

Ja, än så länge håller faktiskt planen! Jag har idag läst klart den svenska boken, gjort en tonårsintervju och nyss sammanfattat densamma. Måste korta ner den något brutalt imorrn men det löser sig då. Min tidsplan för dagen höll också. Hade bestämt mig för att inte plugga längre än till åtta och fem över halv åtta sparade jag ner sammanfattningen.

Jag har också varit ute i Kviberg och fikat hos Moa och David. Lilla busfröet Casey hade vuxit på sig två kilo och var inte alls lika blyg som första gången jag träffade henne, för några veckor sen. Casey= Moas och Davids Australian Shepherd-valp. Sitta i min famn gjorde hon inte frivilligt men bita mig i händerna och lägga sig på rygg för att bli klappad på magen gick lysande bra. Fikastunden var ett perfekt avbrott i pluggandet. Höll på att somna på spårvagnen hem så tänkte satsa på en tidig kväll ikväll. Nu är jag ju igång med allt! Ingen anledning att oroa sig inte.

Kärlek & respekt,
rika

Nio dagar

Var några månader sen jag skrev här... Men nu gör jag det igen!
Läget är följande; Om nio dagar ska jag examineras på kursen "Tidiga skolår och tonår" genom en redovisning och ett seminarium. Redovisningen görs i grupp och seminariet individuellt. Om nio dagar kommer även min älskling hem. Om nio dagar måste jag vara färdig. På nio dagar ska jag ha:

1. Läst ut en svensk bok, läst en engelsk bok och läst en artikel. Dessa och ett kapitel i en annan bok ska jag kunna till seminariet.
2. Skrivit en kompletteringsuppgift för att bli godkänd på första halvan av kursen.
3. Intervjuat en tonåring och tillsammans med min grupp skrivit tre sidor om våra sex olika tonårsintervjuer.
4. Planerat och genomfört en redovisning tillsammans med min grupp.

Detta går. Men lite våld, vilja och disciplin. För jag har ett annat liv som ska fungera också. Under samma nio dagar ska jag:

1. Fira min nära vän Moa som har fyllt år (fika i eftermiddag)
2. Repa spexföreställning (tisdag- och torsdagkväll och söndag)
3. Repa luciatåg (onsdag- och torsdagkväll)
4. Gå på två kompisars förlovningsfest (lördagkväll)
5. Prata med älsklingen som fortfarande är till sjöss
6. Sova och äta.

Detta är vad jag måste hinna. Allt annat är "övrigt" som jag gör om jag hinner. Dvs, det bortprioriteras sannolikt rätt hårt.
Onsdag 1a december 16.00 ska ALLT vara klart.

Kärlek & respekt,
rika

Oanalytisk?

Det är tydligt att vi är två olika personer som skriver i den här bloggen, insåg jag nu när jag skrev titeln. Fast jag är inte oanalytisk. Inte egentligen. Ge mig en bok eller en pjäs och jag analyserar skiten ur den, jag analyserar den så pass att den känner sig naken och vill gömma sig bakom nåt.
Men en bild?
Nä.

Sitter och jobbar med uppgift två i fotokursen, My home is my gallery, handlar om rörelseoskärpa och kort skärpedjup, sjukt kul, men svårt. Fotandet var roligt, granskandet svårt...
Bifogar två bilder som jag tog med.

POK,
cordy

Just ja, psykologer pysslar med människor och jag är en människa.

"Eller i alla fall litegrann" som dagens föreläsare uttryckte det efter att ha sagt just "Psykologer är ju också människor"

Vi började förra torsdagen med utvecklingspsykologikursen. Våra huvudlärare var snabba på att påpeka att kursen är en komprimerad genomgång av utvecklingspsykologi som kommer att gå framåt i hög hastighet. Denna kurs är alltså 22,5 poäng och pågår resten av terminen. Kanske ger en bild av hur stort området utvecklingspsykologi sträcker sig. Det tittar på människans utveckling från vaggan till graven och ser till vår emotionella, kognitiva, sociala och fysisk-motoriska utveckling. Det är alltså en del. Kursen är uppdelad i tre delkurser. Först 9 hp spädbarn och förskolebarn, sen 7,5 hp tidiga skolår och tonår och tillsist 6 hp vuxenhet och åldrande. Tjohej och hå!

De senaste tre dagarna har varit en känslomässig bergodalbana. I måndags hade vi på förmiddagen en fyra timmar lång föreläsning om spädbarn. Själva föreläsningen var rätt klinisk och ppp:n i lite för högt tempo. Men föreläsaren var i övrigt bra och hade en hel del humor. Det som gjorde att jag hade kunnat sitta tre timmar till var dock bilderna och filmerna. Ömsom leende och jollrande bäbisar och ömsom små knytt som var så upprörda och pga experimentförfarande förvirrade att man bara ville ta dem i famnen och göra allt bra igen. I fyra timmar! Jag pratade om graviditet, barnplanering, kärleken till ett barn, förlossning, barns påhitt och om det fruktansvärda i att förlora sitt barn tillsammans med några av ina klasskompisar under hela lunchen och håltimmen. Dvs två timmar. Gissa om jag ville ha en bäbis just då?! Vad gäller samtalsämnena var såklart det mesta vilda spekulationer. Vi är alla i yngre 20-årsåldern.

Samma känsla infann sig idag när vi hade föreläsning om anknytningsteori. Fler filmer med småttingar! När vi såg en film om hur en pojke lämnades på ett daghem i sju dagar, medan hans mamma var på BB, så var det nära att jag brast i gråt. Den lilla killen var inte mer än 17 månader och hade aldrig varit ifrån sin mamma. Han hade olika daghemssköterskor hela tiden så ingen kunde ta rollen som "mamma" och ge honom trygghet i den främmande situation han nu befann sig. Stackarn var först så arg och förtvivlad som bara ett barn kan vara för att sen övergå till att försöka finna tröst hos stora teddybjörnar. När mamman tillslut kom för att hämta honom var han enormt ambivalent till henne. Ena stunden satt han i hennes famn och hon försökte vyssja, lugna och gosa med honom men så i nästa sekund grät han och vred sig ur hennes famn.
Denna lilla pojkes reaktion på att lämnas ensam på det sättet skar i hjärtat på mig. Jag har ju jobbat med barn en del och det finns få saker som är så jobbigt som när de är förtvivlade och otröstliga. Speciellt om det är något som varken de eller man själv kan göra något åt. Då man bara kan försöka finnas där för dem och klappa, pussa och krama.

Igår var det andra känslor som regerade. Då hade vi seminarium om böckerna "Svinalängorna" och "Skynda att älska". Båda böckerna handlar ju om familjer och familjerelationer och hur svårt det kan vara att fungera bra i en familj, vare sig det är som förälder, syskon eller barn. Vi talade om relationer mellan familjemedlemmar och vad de kan ha för påverkan på de enskilda individerna. Vi talade i slutet av seminariet om att kunna ställa svåra frågor till människor. Att våga fråga om det som är jobbigt, det som svider och det personen kanske helst vill glömma. När vi diskuterade "Skynda att älska" kunde jag relatera en del småsaker till mig själv. Men när vi gick "att ställa de svåra frågorna" så kom diskussionen alldeles för nära. De senaste åren har jag bit för bit fått veta mer om min släkt och familj. Sådant som förklarar en hel del som jag tidigare inte kunnat förstå. Min bild av mina släktingar och min familj har förändrats jämfört med när jag var liten. Delvis till det bättre, delvis till det... mer hjärtgripande. Jag kan utan problem förstå varför man inte berättar vissa saker för ett ung tonåring. Men ibland kan hemligheter och tystnad göra tillvaron väldigt klurig. Jag kan bara säga tack gode gud för att det dolda kommer fram i ljuset mer och mer.

Det är det häftiga, underbara och spännande med psykologi, samtidigt som jag misstänker att det är det som kommer att göra de närmaste fem åren till något av en prövning. Psykologin handlar om människor. Hur människor agerar, tänker, tycker, känner, fungerar socialt, förhåller sig och väljer. Så länge jag är en människa kommer psykologin med jämna mellanrum att pricka mina svaga punkter perfekt. Men att ta de striderna med sitt inre är ju också en del i öka sin självkännedom, något som är enormt viktigt för att fungera bra som psykolog. Så kanske borde jag bara omfamna huggen i magen och tårarna som bränner i ögonvrån.

Kärlek och respekt,
rika

Anna.

Här är då resultatet av min första fotouppgift, dokumentärfoto.
Följde Anna under större delen av förra fredagen.

POK,
cordy

Mysgubbe!

Idag hade vi en supermysig föreläsare! Ingvar Lundberg, en 74-årig herre som tydligen är en av de världsledande forskarna på läs- och skrivsvårigheter. Han höll en föreläsning om människans utveckling som art och som individer, med lite speciellt fokus på språkets utveckling. Han menade att det framför allt var vårt välutvecklade språk som skilde oss från schimpanserna och bonoboaporna.
Det som gjorde herr Lundberg så mysig var hans språk. Det var fyllt av metaforer, vackra adjektiv och poesi. Jag satt bara och njöt! Vi ska ha honom på måndag också. Ser verkligen framemot det. Tror dock att det skulle bli jobbigt om vi hade honom länge. Vissa i klassen blev lite less på hans språk efter ett tag. Men för mig verkar det bli åtta timmars öronfröjd.

Efter lunch hade vi fredagsfika. Två tjejer hade bakat och bjöd resten av klassen. Planen är att vi ska göra det till ett stående fredagsinslag. Varje vecka är det en av de åtta basgrupperna som har ansvar för att ha med sig någon typ av fika till de andra i klassen. Tycker det låter som en grym idé! Vi börjar verkligen få sammanhållning i klassen. Igårkväll var det psykpub med milleniumtema. Vi satt och pratade, skrattade, drack bubbel, dansade och sjöng till en låt några tjejer i klassen hittade på till Macarenamelodin och så shakeade vi till musik från tidiga 2000-talet. Superhärligt!

Låten gick:
"HEJ är ni med alla glada psykologer, nu ska vi parta o inte ställa fråger, hej är ni med alla glada psykologer, heeej psykologer!"

Förövrigt måste jag säga att vi har två tjejer i klassen som har helt underbara dialekter! Louise är från Oslo och pratar alltså norska och Josefine har en helt oslagbar värmländska! O blir Ö t.ex. Så hon säger Gätebörg och "bolla idéer" blir "böll idéer". Jag blir så glad bara av att höra hennes röst. Inte för att hon pratar lustigt utan för att det låter mysigt på något sätt. Sen så blir jag såklart lite lycklig i hjärtat av Mias åländska dialekt. Det låter som mormors finlandssvenska =)

Idag gjorde vi även klart vårt första basgruppsarbete. Grymt jobbat grupp ett!

Kärlek & respekt,
rika

Vad gör ni på er utbildning? Vi bygger papperstorn!

Det var just vad vi gjorde på skolan igår. Vi fick en bunt papper, en sax, en tejprulle och fyra färgpennor per grupp och skulle med dessa verktyg bygga ett torn som sedan skulle betygssättas utifrån kriterierna höjd, stabilitet och originalitet. Under 45 minuter jobbades det febrilt i alla basgrupper. Sen var vi tvungna att lägga ner arbetet och ta rast. Efter rasten fick en ur varje grupp gå upp och vara med i en jury som skulle genomföra betygssättningen. De gick runt i klassrummet och diskuterade högt om de olika tornen, medan grupperna satt vid sina torn. Efter rundvandringen poängsatte juryn tornen utifrån kriterierna. Min grupps torn var helt klart det mest stabila men det var samtidigt lägst och inte speciellt originellt så vi kom sist. Men vi var glada ändå =)
Efter betygssättningen följde en diskussion kring arbetsprocessen i de olika grupperna. Både i måndags och igår var fokus på hur det är att arbeta i grupp. Så tornbygget hade en seriös sida, också ^_^ Basgrupperna är de grupper vi, under åtminstone introkursen, kommer att göra inlämningsuppgifter i. Jag tror att de kommer att bestå under utvecklingspsykologikursen som kommer efter introkursen.

Idag hade vi först en dryg timmes föreläsning om hur universitetet är uppbyggt med rektor Pam Fredman högst upp, därefter fakulteter med dekanus följt av institutioner med prefekter. Philip Hwang, vår lärare, förklarade även skillnaden mellan adjunkt, lektor, docent, professor och vanlig psykolog (vi har alla fem yrkesgrupperna på skolan, även om docent inte i första hand är en yrkestitel) Hwang berättade dessutom en lång stund om forskarutbildningen.

I någon bisats nämnde han något om "bara godkänt och underkänt på psykologutbildningen". Jag reagerade på det och frågade om VG inte finns som betygssteg på vår utbildning. Just så är det. Vi kan bara bli godkända eller underkända på allt vi gör. Detta beror på att det är så mycket grupparbeten och så mycket färdighetsträning i utbildningen att det helt enkelt inte går att sätta något annat än G eller U. Hur avgör du om du ska sätta G eller VG på någons terapisamtal t.ex.? Hwang menade också att ett system med U, G och VG uppmuntrar mer till konkurrens inom klassen, något han är mycket emot.

Jag tänker inte göra något annat än tacka och ta emot. När jag kom till universitetet blev jag grymt nöjd över att det bara fanns tre olika betyg man kunde få, istället för gymnasiets fyra. Dessutom hade betyget Godkänd högre status. Min överambitiösa sida fick på så vis mindre näring och utrymme. Idag ströps min överambition ännu lite till. Det viktiga är att jag gör mitt bästa och klarar det jag ska. Det finns inga krav på att jag ska pressa mig hårdare än så. Vill jag lägga ner massor av arbete på en uppgift för att den intresserar mig tror jag knappast att någon kommer hindra mig. Men det finns inget betyg som tvingar mig att slita stenhårt längre. Det viktiga är att jag förstår vad jag gör och lär mig det jag behöver inför mitt framtida yrkesliv.
Jag blir bara mer och mer kär i min utbildning! =D

Kärlek & respekt,
rika

Musikteori&Sång PERFORMANCE

Musikteori-intron gick fort som attan i onsdags, vi satte oss ner och reste oss upp i princip. En bok man måste ha, 200 spänn, tack och bock! Och missar man en lektion kan man se föreläsningen på film efteråt. Bra det.
Jag vet redan med mig att denna kurs lär få mig att slita mitt hår...

Sång performance-intron var igår, och det verkar spännande spännande, särskilt att få höra allas röster nästa gång. Jag om nån vet ju att man aldrig kan se på någon hur de låter. Jag blev ihoptottad med två killar, så det är jag och två boys som ska göra minimusikal ihop. It's gonna be great, undrar om jag kan tvinga på dem min The Ark-tema-idé?
De poängterade att det inte bara var sång utan även performance, så det blir lite teater och show med, så...spännande, som sagt.

Ikväll däremot blir det lite studentliv som inte innebär plugg! Jag ska se Kapten Röd på Stallarna med Edda och Kirsten, ska bli naaaaajs! Har ju inte sett Kapten Röd sen 2008, så det ska bli kul!

POK,
cordy

Välkomstbanderoller, rundvandring och förvirrade grundkursstudenter

Idag hade jag alltså min första dag på psykologutbildningen. Kravlade mig ur sängen efter ungefär fem timmars sömn. Var något mer människa när jag en dryg timme senare, duschad äten och påklädd, sprang till bussen. Var väldigt pirrig i magen, ungefär som när jag skulle börja i ettan i grundskolan. Definitivt glad att jag tillbringat våren på Psykologen så att jag i alla fall inte skulle vara helt borttappad.

Kom fram till Psykologen och hittade in i rätt sal; stora föreläsningssalen med flygplansstolarna. Hälsade på Sten och Jonna som satt bredvid mig. Studievägledaren höll upprop och skrev sin mailadress på tavlan innan hon lämnade över till två herrar i kavaj och försvann. Filurerna i kavaj visade sig vara våra kurslärare på introkursen. Philip Hwang och Olle Persson. Olle är från Ådalen och har med andra ord en väldigt mysig dialekt.

Olle och Philip pratade på om introkursen ett bra tag innan vi fick vår första rast. Under rasten pratade jag och Jonna lite mer och vi fick även sällskap av en tjej som heter Mikaela. Både Jonna och Mikaela har nyligen bott i Tyskland så de hade mycket att tala om. Mikaela visade oss dessutom banderollerna som våra faddrar satt upp. På bilden ser ni ljusgården på Psykologen. från andra "balkongen" hänger det just nu två banderoller med texten "PPHT10" och 23 namn på den ena och "Välkomna!" och ytterligare 23 namn på den andra. Namnen? Våra namn! =D Vi är med andra ord 46 personer i klassen. Ganska lagom tycker jag.

När Philip och Olle berättat om sig själva delade de klassen i hälften och sen tog de med sig varsin halva av ena halvan på rundvandring i huset. Den andra halvan fick sätta sig och prata själva.
Nog för att jag gått där en termin men jag fick se massor av ställen jag inte hade en aning fanns. T.ex. kliniken med små mysiga samtalsrum där jag en dag, i slutet av utbildningen, ska sitta och ha patienter. Vi fick även träffa många av våra kommande lärare. Var vi än kom var det människor som välkomnade oss eller tittade på oss med ett leende.

När vi kommit tillbaka och medan andra halvan av klassen gick på rundvandring fick vi sätta oss och försöka lära känna varandra lite bättre. Det gick utan större problem. Efter lite trevande start med en runda där vi sa våra namn, var vi kom ifrån och vad vi läst/gjort tidigare började alla prata med någon eller några runt bordet.

När vi väl återsamlats hela klassen i föreläsningssalen hände något som i slutändan blev väldigt lustigt. Philip hade lämnat dörren öppen eftersom Olle och hans grupp inte kommit tillbaka än. Plötsligt börjar helt okända människor gå in i salen. När Philip frågar dem var de är på väg och om de verkligen är på rätt plats visar det sig att det är studenter som ska läsa grundkursen i psykologi. De går ut men så fort de lämnat salen är några andra på väg in. Tillslut stänger Philip dörren och säger "Ska nu ni som är här vara här eller finns det fler grundkursstudenter i salen?" Då hörs nån säga
"Jag ska gå grundkursen..."
"Ska du gå psykologprogrammet också?" svarar Philip.
"Eh... näe..."
Varpå tre tjejer längst upp i salen börjar rafsa ihop sina grejer och försiktigt smyger nerför trappan och slinker ut genom dörren. Grundkursen skulle nämligen börja i samma sal där vi var, bara en kvart efter att vi hade slutat vår dag. Vi var många som inte kunde låta bli att skratta under tiden förvirringen pågick. Medan Philip skickat ut kursstudenter hade Olle kommit tillbaka och vi kunde säga tack och ses imorrn. Utanför dörren stod 80-90 människor och ville komma in. Som sagt, storleken på psykologklassen är betydligt bättre än den var på grundkursen.

Just nu känns det bra och spännande och läskigt och pirrigt och konstigt och alldeles alldeles underbart, på en och samma gång. Det är inte klokt, jag ska nu gå på samma ställe med samma människor i fem år. Jag har inte gått i en klass eller på en skolan så länge sen låg-och mellanstadiet!
Imorrn får vi träffa våra faddrar =D

Kärlek och respekt,
rika

Bli fadder du med!

Idag har jag varit med på VIS-dagen! VIS står för Växjö International Students, och de är de som ordnar, donar och tar hand om våra utbytesstudenter.
Idag kunde man köpa medlemskap, biljetter till välkomstmiddagen, skriva upp sig på resor till Gotland och Ikea. Jag gjorde bara de två första dock, väldigt glad att biljetter till välkomstmiddagen fanns kvar.
Efter allt köande var färdigt ställde jag mig med min utbytesstudent Edda och en grupp supertrevliga fransmän och tjötade ett tag, de var besvikna på fikat som erbjudits eftersom de hört så mycket om det svenska fenomenet fika, så jag betryggade dem med att saft i plastmugg och småkakor bara var lightvarianten.
Superhärlig dag, superhärliga människor - jag ser fram emot den här hösten!

Har haft intromöte på min fotokurs, den ser ut att bli kul och läraren verkar vara grym. Han är iafl sjukt rolig.

Trivs bra i min nya lägenhet på campus och det känns suveränt att träffa gänget igen.
I'm back, Växjö!

POK,
cordy

Antagen.

Så kom då beskedet. En lugn måndag på jobbet, så jag sitter som en galning och loggar in på studera.nu en gång i kvarten.
Till slut ser jag det: Antagningsbesked 1.
- Håll tummen nu, Emilie! tjoar jag och trycker bävande på länken.


Inte illa :-)

Så nu vet jag vad det blir till hösten, jag VET att jag får göra nåt jag älskar, nåt jag behöver lära mig
och nåt som kommer bli att kunna mer om.

I love it.

POK,
cordy

Men spexet då...?

Filosofspexet har rent officiellt sommarlov just nu. Det betyder dock inte att vi inte jobbar, i smyg. PR-korpen och jag smider planer om att spexet ska synas och gückla på sittningar under RePe* och mottagningsperioden av nya studenter. Så jag skriver mail till olika föreningar och försöker leda andra grupper som kontaktat oss, grupper med lite mindre erfarenhet av gückle, rätt genom gückledjungeln så att vi i slutänden ska ha ett gückle som både vi i spexet och de sittningsansvariga är nöjda med.

Jag har också ett vakande öga på den framåtskridande revyn. Revyproducent Emanuel gör ett ypperligt jobb med att komma på idéer, strukturera och planera det hela. Jag sitter mest bredvid och klappar i händerna åt hans och de andra spexarnas briljans. Revyn, sketcher, sånger och ramberättelse, skrivs av spexarna som för tillfället är utspridda runt om i landet. Med internetets hjälp har vi koll på vem som skrivit vad.


* Recentiorsperioden. Veckorna innan terminen börjar då nya studenter (recentiorer) hälsas välkomna av kårerna och föreningarna vid GU. Lite som vår nollning som jag förstått det. Mottagningsperioden är tydligen senare än RePe och sköts av sektionerna vid Göta Studentkår.

Kärlek & respekt,
rika

GILLAS!

Antagningsbeskeden kom idag. Såhär såg nästa mail från studera.nu ut för min del.

Du har tackat Ja till följande utbildningar:

1. GU-19772 - Psykologprogrammet 300.0hp,
Utbildningsprogram, Göteborgs universitet, Poängbidrag 30.0, Antagen

LYCKLIG!!!! Stor fet elak klump som föll från mitt bröst iom detta besked. Jag får bo kvar i vackra Göteborg, jag kan bo i min lägenhet hela studietiden och jag håller mig inom CSN:s gränser för lån och bidrag. Jag får stanna hos mitt älskade spex och underbara vänner. Jag får stanna kvar "hemma".

Kärlek och respekt,
rika

Kursångest.

Nu är allt avslutat och sommarlovet påbörjat! Nu börjar väntan...
Emelie berättade häromdagen för mig att det tydligen är rätt svårt att komma in på fotokursen.
Så nu är jag orolig. Kommer jag inte in såkan jag ju bara läsa franska eller nåt, men jag vill SÅ gärna komma in på fotokursen! Och sång performance, men av nån anledning känner jag mig mindre oroad inför den i år. Man får se, nervös är jag i vilket fall...

Om ni vill höra resultatet av vår inspelning kan ni kolla på min myspace, låten heter Mama said.
Enjoy!

POK,
cordy

Fadder!

Har nyss anmält mig som fadder för en utbytesstudent, ska bli kul! Finns mycket jag behöver lära mig om studentlivet innan, dock, haha! Som hur och att man anmäler sig till en tenta, något sådant har ju jag aldrig gjort. Men jag tror det kommer bli suveränt, om jag får någon som är sprallig och uppåt som jag. Hjälpa dem att handla, visa var vårdcentralen är, hur saker och ting går till...

Om inte annat ska man bjuda personen ifråga på fika eller middag första dagen, och hur kan man misslyckas när man vid det laget hunnit blivit campus egen fikacentral?POK,

cordy

People get ready

- det är titeln på boken jag läser, och som jag har ca 300 sidor kvar på. Ska skriva ett paper på den som ska vara inne på fredag. Detta ska jag kombinera med att jag behöver få klart min låt till inspelningsuppgiften, och läsa fyra kapitel till Låtskapande på onsdag. Lär skumma den boken...
People get ready handlar om gospelns utveckling, från Afrika och vidare. Stört intressant, men man tycker jag kunnat börja lite tidigare. NÅVÄL, man lär sig på vägen...

Imorgon ska jag bort till Linnea och fixa med min låt, känns smått akut, särskilt eftersom jag vill hinna åka till Göteborg i helgen och fixa bort allt från lägenheten (och pierca mig?).
Men jag hinner läsa lite i båda böckerna på förmiddagen, sen kan man få musicera lite och fika bort hjärnan, skönt.

Hade möte med musikproducenterna idag, inga jag kände, så det känns skönt, de verkade vara ett glatt och engagerat gäng. Kan nog bli bra!

Jag är igång iallafall, det är ett som är säkert...
POK,
cordy

Snillen spekulerar?

Enligt evolutionsforskarna drevs evolutionen framåt av adaptiva problem. Människan försökte ständigt hitta lösningar till svårigheter i vardagen. Många problem var desamma för kvinnor och män och därmed löste de dem på ungefär samma sätt. Men det finns områden där könen hade och har olika problem. Barn t.ex.
Enligt teorin kring investering som förälder och sexuell selektion kommer det kön som investerar mycket som förälder att ställa vissa krav i sitt val av sexuell partner. För att fortplanta sig måste kvinnan vara gravid i nio månader medan mannens insats sträcker sig till samlaget. Dock, medan kvinnan vet att det är hennes barn hon bär kan mannen inte vara säker på att hans spermier är upphovet till graviditeten. Evolutionslogiskt vill alla män sprida sina gener så mycket det bara går.

Detta skulle göra att kvinnor och män ställer olika krav i sitt val av sexuell partner. Forskare menar att kvinnan ofta söker efter en man som kan tillhandahålla mat och skydd under graviditeten och som i bästa fall även hjälper till med barnet sedan det är fött.
Männen å andra sidan vill vara säkra på att det är deras barn kvinnan föder så att de inte uppfostrar och skyddar någon annans gener. I övrigt vill de ha sex med så många tjejer som möjligt.

Fråga 1: Emotionell eller sexuell otrohet?
Det har gjorts massvis med studier på den här frågan. De första studierna visade att män tyckte att sexuell otrohet var värre medan kvinnor var mer negativa till emotionell otrohet. Forskarna menade att resultaten berodde på dels att en man (vi kan kalla honom Y) inte säkert kan veta om han är far till en kvinna han legat meds barn eller ej. Om hon har sex med en annan man ökar risken att Y investerar resurser i gener som inte är hans alternativt (om han inte deltar i att ta hand om barnet) inte för sina gener vidare. Kvinnornas resultat berodde på att deras gener fördes vidare oavsett om mannen hade sex med en annan kvinna eller ej. Däremot, om mannen skapade emotionella band till en annan ökade risken att han inte skulle investera lika mycket i första kvinnan och hennes framtida barn. Gravida människor anses ha svårare att skaffa mat och skydda sig från faror, till följd av den stora magen.

Dessa resultat ifrågasattes av DeSteno och Salovey. De menade att det handlar mer om vad folk tror kring otroheten. Kortfattat menade de att om en kvinna är sexuellt otrogen så tror mannen att hon även är emotionellt otrogen (kvinnor kan inte ha sex utan känslor). Kvinnan å sin sida tror att mannen är sexuellt otrogen om han är emotionellt otrogen (män kan inte vara kära utan att ha sex). Det blir på båda håll så kallad "double shot of infidelity"

Detta är anledningen till att man gjorde en studie där man uttryckligen separerade de två typerna av otrohet, vilket alltså även jag gjorde i förra inlägget. Resultaten var dock desamma. Män och kvinnor skilde sig från varandra ungefär 35% i sina svar. Män upplevde sexuell otrohet som värre än emotionell och med kvinnor var det tvärtom.

Fråga 2: Antal sexuella partners under en livstid?
Enligt teorin om investering i barn är män mindre diskriminerande i sitt val av sexpartner eftersom de rent teoretiskt är det kön som investerar minst i barnet. För dem är det som sagt viktigast att sprida sina gener så mycket som möjligt.
En studie gjord på amerikanska studenter visade att männen i genomsnitt ville ha 18 sexpartners under en livstid medan kvinnorna ville ha ungefär 4-5 stycken. Liknande studier gjordes i ett flertal länder och resultaten var desamma överallt. Med intervallet "de närmaste 30 åren" var världsgenomsnittet för män 13 partners och för kvinnor 2-3 partners.

Fråga 3: Utseende eller resurser?
En studie gjord i 37 olika länder visade att män rankade utseende högre medan kvinnor ansåg att finansiella resurser var viktigare vid val av långvarig partner. Återigen, kvinnor behöver någon som kan ta hand om dem när de är gravida. Dock, både män och kvinnor rankade personlighet långt högre än vare sig utseende eller pengar.

Fråga 4: Sex med en främling eller ej?
I en studie gjord på nordamerikanska studenter (boken och författarna är från USA) visade det sig att 75% av männen sa ja till att ha sex med honom/henne när en främling kom fram till dem på campus och ställde frågan. Inte en enda av tjejerna sa ja.
Forskare undrade om resultatet kunde bero på att tjejerna oroade sig för sin säkerhet och därför sa nej. De gjorde därför om testet för att undersöka detta. Olika män och kvinnor blev kontaktade av nära vänner till dem (en vän per försöksperson). Vännen berättade mycket gott om en främling till försökspersonen; hur varm, attraktiv, ärlig och trovärdig främlingen var. Därefter fick försökspersonen frågan "Skulle du kunna tänka dig att ha sex med den här personen?". De fick också svara på varför de svarade som de gjorde. Resultatet blev att 50% av killarna svarade ja medan 5% av tjejerna gjorde det. Inte en enda kvinna angav säkerhet som anledning till sitt nekande svar. Forskarnas slutsats av detta var att kvinnor helt enkelt är mer försiktiga/selektiva med vem de har sex med.

Det här är forskningsresultat. Vissa av resultaten kan man ifrågasätta, liksom vissa av tolkningarna. Tolkningarna har grund i ett annat samhälle, sannolikt ett jägar-samlarsamhälle om jag förstått boken rätt. Det är ju dock intressant att skillnader i t.ex. uppfattning kring otrohet bekräftar forskarnas teori.
Forskningen är deskriptiv och den är inte exakt, på så vis att det kommer alltid finnas människor som inte passar in på forskarnas teori. Att den är deskriptiv betyder ju att den bara konstaterar vad den kommer fram till, utan att lägga vidare åsikt i det. Forskarna säger inte med sina teorier och tolkningar "Så här är det!" utan snarare "Så här kan det vara. Än så länge har ingen motbevisat oss". Dessutom, att forskningen kommer fram till något, t.ex. ger en förklaring till ett evolutionistiskt beteende, betyder inte att det per definition är något positivt eller negativt. Det får andra avgöra.

Så var det med den saken. Jag har fått uppmaning om att fortsätta med sånt här, ställa frågor och presentera forskningsrön, och jag ska försöka uppfylla den önskan. Finns massor av skojig forskning inom psykologi, vänta bara! ^_^

Kärlek och respekt,
rika

Är vi så olika?

Män är från Mars och kvinnor är från Venus. Eller? Ska man tro evolutionsforskarna, kanske mer specifikt evolutionspsykologiforskarna, så beror i alla fall vissa av våra skillnader i tycke och tanke på att vi stött på olika evolutionära problem. Jag blev väldigt intresserad och nyfiken när jag i min kursbok läste om några av de könsskillnader som forskare undersökt genom åren. Så intresserad att jag tänkte dela med mig av rönen här i bloggen. Eftersom evolution handlar ganska mycket om överlevnad och fortplantning så rör könsskillnaderna som studerats sex och förhållanden.

Tänk på ett seriöst romantiskt förhållande som du har haft, har eller skulle vilja ha. Tänk dig att du upptäcker att din kille/tjej har blivit intresserad av någon annan. Vad vore värst i dina ögon?
1. Din partner har en djupt emotionell men inte sexuell relation med personen.
2. Din partner har en sexuell men inte emotionell relation med personen.

Hur många sexuella partners skulle du vilja ha under din livstid?

Vilka egenskaper upplever du som viktigast hos en långvarig partner, utseende eller finansiella resurser och egenskaper som bidragit till resurserna? (ja, frågan har bara två alternativ)

Om en främmande person kom fram till dig, t.ex. på skolan, och frågade om du ville ha sex med honom/henne, skulle du då tacka ja? Om nej, varför inte?

Vad studier som redovisas i boken har kommit fram till kring dessa fyra frågor skriver jag i nästa inlägg.

Kärlek och respekt,
rika

P.S. Det vore roligt om ni som vill skriver en kommentar om frågorna. Gör ni det får ni gärna berätta om ni är män eller kvinnor. Det går ju att kommentera anonymt. D.S.

En morgonpigg introvert

En sak som blir ganska tydligt när man är student är ifall man är en morgonmänniska eller kvällsmänniska. Inläsning och annat pluggande ska i alla fall till viss del skötas av en själv vilket innebär att man kan välja när man vill göra det. Rätt nice efter tolv år av tidiga mornar, satta av ett skolsystem som inte riktigt är anpassat efter alla människor.

Faktum är ju att människor är olika. Vi har olika lång dygnsrytm. Dygnet må ha 24 timmar men en dygnsrytm kan variera mellan att vara 16 och upp till 50 timmar (detta har framkommit i studier). De som har längre dygnsrytm är vanligtvis kvällsmänniskor medan de med kortare dygnsrytm är morgonmänniskor.

Jag har ganska många kompisar som pluggar allra bäst med start på eftermiddagen. De kan sitta och läsa fram till midnatt, utan problem. Själv är jag tvärtom. Jag är som mest mottaglig för information före lunch. Efter att jag har ätit blir jag trött och även om jag tar en promenad eller en powernap för att motverka tröttheten så är jag inte alls lika effektiv på eftermiddagen och definitivt inte på kvällen.
Jag vet sedan tidigare att jag är en morgonmänniska. Ställer jag inte väckarklockan vaknar jag mellan åtta och nio på morgonen, ifall jag inte varit uppe till tre på natten. Då sover jag kanske till tio... Jag älskar dessutom mornar. Frukost är min favoritmåltid och det är mysigt att vara vaken medan solen stiger och världen kommer igång. Det betyder dock inte att jag hoppar ur sängen med ett skutt. Att vara vaken men ligga kvar och dra sig i sängvärmen, det är sjukt härligt!
Men, ska jag plugga så ser jag till att gå upp så att jag är redo att börja vid nio.

En annan sak jag lärt mig vad det gäller effektivt pluggande är vilken ljudnivå som funkar för mig. Jag vill ha i stort sett tyst runt mig. Väggklockan är precis lagom. Men datorn och stereon måste vara avstängda, annars får jag spunk och har svårt att koncentrera mig på texten.
Det här har forskare också studerat. Deras studier har visat att extroverta människor presterar bäst när de har ljud runt sig medan det motsatta gäller för introverta personer. Jag får nog erkänna att jag ligger mer åt introvert än extrovert så forskarnas resultat verkar stämma på mig.

Dessa två saker, vilken tid på dygnet man pluggar som bäst och hur mycket ljud man kan ha runt sig, är väl värda att fundera över. Bättre koncentration gör ofta att pluggandet blir mer effektivt så att man kan bli klar snabbare och därmed ha mer tid över till hopp och lek.

Kärlek och respekt,
rika

Götas kårfullmäktige

Nu ni GU, nu får ni faktiskt ta och anta mig till psykologprogrammet. Jag nästan måste bli kvar i stan i höst. Har nämligen blivit invald i Göta Studentkårs kårfullmäktige.

Pga avskaffandet av kårobligatoriet måste studentkårerna här i stan gå samman för att överleva ekonomiskt. FFS (som jag tillhör), SLUG (lärarstudenterna) och Haga Studentkår kommer fr.o.m. i sommar att bilda Göta Studentkår.
Kårfullmäktige är "de personer som studenterna utser till att kunna bestämma över så viktiga angelägenheter som vem som ska leda kåren, hur kårens pengar ska hanteras, vilka åsikter kåren har i olika frågor och vilka regler som ska styra det arbete studentkåren lägger ner för att alla studenter ska få en så bra utbildning som möjligt."
Under nästa läsår kommer jag med andra ord att sitta och tycka och tänka om alldeles kolossalt mycket om olika saker som rör Götamedlemmar. Känns sjukt spännande och kul.

Kärlek och respekt,
rika

DUMT!

Detta var vad jag trodde fram till idag:
Vi skulle läsa kapitlen som tillhörde föreläsningarna.
Välja ut två frågor, grundade i kapitlen, som intresserade oss.
Diskutera dessa frågor på ett seminarium på onsdag, 21/4.

Detta är vad som faktiskt gäller:
Vi ska välja två frågor grundade i de kapitel som INTE tagits upp på föreläsningarna (fyra till antalet).
Vi ska diskutera dessa frågor på ett seminarium imorrn, 20/4.

Jeremy hade gett oss de rätta instruktionerna (vissa på kursen hade nämligen uppfattat dem och gjort rätt) men på något vis så missade jag dem. Resultatet blev lite panik när jag först fick veta det, sju timmars tokläsande av närmare 120 sidor kurstext när jag kvart i tre kommit hem från heldag med föreläsningar, ingen träning och en tillslut totalmanglad hjärna.
Nu är det bara att hoppas att det går bra imorrn, trots mitt misstag. Lär förhoppningsvis av det här så att jag framöver kollar upp noga vilka instruktioner som gäller.

Kärlek och respekt,
rika

Hoppla hej, vad tiden går!

...och jag har knappt skrivit nåt här alls i vår! Fy på mig.
Jag tar det i ordning:

Den Bärande Rösten - avslutad!
Lärt mig en del, hur jag ska använda mig mer av magstödet i sång och att jag måste mjuka upp min stackars, stackars stela kropp.
Såhär i efterhand kan jag dock, tyvärr, ärligt säga att hade jag vetat att kursen var mer inriktad på tal så hade jag aldrig gått den.
Men vi hade trevligt, och ett verktyg eller två har jag ju fått, så tack och bock!

Låtskapande, där har vi haft internkonsert som gick helt okej, och i onsdags fick vi träffa kvinnan som leder Sång/performance-kursen och JÄKLAR vad hon fick mig att lyfta!
Det är en rolig, dock lite som en godispåse nån annan satt ihop, man sållar och tar de bitar man gillar bäst :-)
LÄNGTAR tills vi ska få spela in vår egen låt, men är nervös över vem man hamnar med...not good.

Gospel, ja jösses, idag gick det av stapeln, det jag fruktat så länge: dirigeringen.
OCH DET GICK BRA! Första långsamma låten iafl, den andra snabbare hamnade jag lite ur takt på, skrattade inombords när jag mötte Magnus blick varje gång jag slog in tenorerna fel...
Men omdömet: Det är roligt att sjunga när du leder! är inte fy skam!
Jag blev jätteglad när vi avslutade första låten andra gången och jag står där och får dom att hålla ut tonen och det låter SÅ vackert! Alla applåderade och jag utbrast: Men vad fina ni lät!
Jättekul. Vill kanske inte göra om det bums, men kan absolut tänka mig att leda den där kören jag och Malin funderade på... Min lärare tyckte vi skulle!

Nå, till hösten då? (Då jag bor på campus, och inte i en lägenhet som skakar så fort nån annan rör sig!)
Jag har sökt:
Sång/Performance - kommer jag inte in slår jag nån. Hårt.
Blues i teori och praktiken - hoppas dom inte ställer in den igen...
Musikteori
och
Foto/Digital bidlredigering.

Ska bli kul!

POK,
cordy

Va bidde det?

Såhär dagen efter sista anmälningsdag till höstens kurser och program (övertygad om att Studera.nu traditionsenligt utökat tiden för sökande pga datorhaveri nån gång inatt, till följd av alla som sökte i sista minuten. Men rent teoretiskt var det sista dagen igår) kanske det är på sin plats att plita ner vad jag hoppas på att få ägna mig åt i höst och även var jag kanske befinner mig, beroende på uppfyllda antagningskrav eller ej.
Jag gjorde min ansökan redan 15 mars, eftersom jag redan då visste vad jag ville söka. Dock gjorde jag en mindre ändring i förrgår.

Jag har sökt:

1. Psykologprogrammet vid Göteborgs Universitet
2. Psykologprogrammet vid Lunds Universitet
3. Grundkurs i italienska vid Göteborgs Universitet
4. Grundkurs i tyska vid Göteborgs Universitet
5. Psykologprogrammet vid Uppsala Universitet

Med andra ord, en massa pyskologi och lite språk därimellan. Lund är egentligen den enda stad jag skulle kunna flytta till med någon sorts glädje. Älskar Göteborg och vill verkligen inte lämna vänner, spex och Idas Gård 3. Men med hjälp och kärlek från mina två älskade storebröder, kusin Siri med man och hund och vännerna Matilda och Hanna så skulle jag nog kunna vänja mig vid en tillvaro i Skåne och kanske t.o.m. trivas bra efter ett tag. Vem vet? ;-P

Låt mig dock förklara mig inställning till en möjlig antagning till Lund men inte till Göteborg. Blir det så kommer jag ta mig en låååång funderare och undersöka möjligheten att tacka nej och istället läsa t.ex. italienska en termin och försöka komma in på psykologprogrammet vid GU till våren. Det blir dock min "sista chans" och då söker jag psykolog överallt förutom Sundsvall och norrut. Barndomsstaden och mer vinter går fetbort! Jag ska kunna bo i stan också...

Så, nu ska jag återgå till personlighetspsykologin. Ska nog sen kolla om Anver lagt upp sin PPP från föreläsningen om emotioner, så jag vet vad från kapitlet han tog upp.

Kärlek och respekt,
rika

Pedagog eller professor?

Tillbringat dagen hemma vid skrivbordet. Har för tillfället den mest hopplösa läraren hittills på psykologikursen. Han är söt och trevlig men trots att jag hör att han pratar om det som står på skärmen (Powerpointpresentation), vilket verkar vettigt och fullt möjligt att förstå, så fattar jag INGENTING. Igår lyckades han röra till det jag läst i boken och förstått när jag läste det. Efter det bestämde jag mig för att skita i dagens föreläsning och ägna mig åt vår pedagogiska kursbok istället.

Det är lite fascinerande med dessa professorer som tvingas undervisa trots att de inte har någon pedagogisk utbildning och som nog skulle göra mycket mer nytta om de fick fokusera 100% på sin forskning. Trevor Archer (Psykobiologi) hade jag enormt svårt att förstå. Jag insåg raskt att han kunde hur mycket som helst men kände att han nog inte riktigt lyckades ta ner sin kunskap till vår nivå, dvs grundernas grundnivå. Thomas Skoglund (Psy.bio.) var däremot en fantastisk föreläsare. Hängde med i allt han berättade om hjärnans anatomi.
Adrian Parker (Kognitiv psykologi) var bättre än Archer. Kunde förklara det mesta på lagom nivå. Enda problemet var väl att han emellanåt inte riktigt förstod alla uttryck vi konstiga svenskar hävde ur oss ^_^
Jeremy Ray som vi har nu är fantastisk. Bra hastighet (jag hinner skriva, lyssna och förstå), är rolig och pedagogisk och ger förklarande exempel som gör den torra faktan lite lättare att greppa. Det hjälper ju såklart att han bott i Sverige sen han var 12 och alltså talar nästintill obruten svenska. Herrarna Archer och Parker kom till Sverige som vuxna.
Just för tillfället är Ray i England. Det är därför vi har Anver Siddiqui. Tvivlar på att jag kommer gå på fler av hans föreläsningar.

Kärlek och respekt,
rika

Tentan

Så, nu är tentan skriven. Tycker att det gick bra. Svarade i alla fall på alla frågor. Det var en del svengelska, såklart, men inte värre än att det gick att klura ut vad Adrian ville ha svar på.

Dock var det en del frågetecken kring VG-uppgiften. Adrian har hela momentet sagt att vi ska ha en VG-uppgift. Vi ska välja en fråga, kopplad till ämnet, som vi tycker är intressant och på tentan skriva en essä där vi problematiserar frågan, med grund i forskning gjord på ämnet. Det skulle alltså vara källhänvisningar och grejer. Men vi visste det ju tidigt så det gick ju att förbereda om man siktade på högt betyg.
På tentan dock så är det inte en utan fyra VG-frågor. Dels den egna essän, dels ska man redogöra för forskning inom tre andra områden, bl.a. lycka och psi. Vilket också ska skrivas i essäform, dvs ha källor. Visst, vi har en och annan artikel om lycka i vårt litteraturkompendium. Men har man inte valt lycka som egen fråga, varför skulle man då ha memorerat artikelförfattare, artikeltitel, år och tidning för de artiklarna? Det finns ju inte. Ändå stod det "Obligatoriskt" på de fyra uppgifterna. Trots att vi hela tiden fått informationen att det ska vara en... Inte gick det att få tag i Adrian heller. Mobilnumret var ur funktion och ingen svarade på hemnumret. Succé med andra ord... Jag hade inte tänkt skriva VG-uppgiften så mig skadade det inte. Men jag tycker synd om mina kursare som förberett sig på en fråga. Hoppas att det löser sig.

Så, nu ska jag iväg på första föreläsningen i personlighetspsykologi. Med ännu en engelsman =P Men Malin sa igår att han pratar perfekt svenska så vi hoppas på det.

Kärlek och respekt,
rika

Äntligen slut på veckan

La ner böckerna och stängde Worddokumenten vid sextiden idag. Inget mer fastnar. Hjärnan vill inte längre. Ingen annan del av mig heller för den delen. Imorrn går det som det går.

Kärlek och respekt,
rika

Snart i mål

Två uschliga dagar kvar! Sen är det dags att spy upp kunskapen på papper och förhoppningsvis lämna kognitiv psykologi bakom mig för ett tag. Det är ju inte det att jag inte tycker att det är intressant. Jag är bara så less! Hatar att sitta i lägenheten och glo i böckerna i en vecka... Jag vet att det lönar sig på tentan men kan vi inte speeda upp tiden kvar tills den är...?

Satt i alla fall på skolan med Malin och Anna igår och gick igenom allt. Vi kunde faktiskt det mesta, vilket såklart kändes väldigt nice. Ska idag ägna mig åt tänkandet. Teeeeeeeengkaaaaaa....

Hann bli lite orolig just. Kom att tänka på tentaanmälningen som jag inte gjort senaste dagarna. Men det finns en enkel anledning till det, vilken jag för att stilla oron dubbelkollade fortfarande höll, nämligen att jag anmälde mig till alla vårens tentor samtidigt som jag anmälde mig till psykobiologitentan. Så nu är det problemet ur världen i alla fall.

Kärlek och respekt,
rika

Tentapluggvecka

Just gått igenom 8-10 gamla tentor och fascinerats över Adrians svengelska.
Ägnar dagarna åt en bok som har vad som ser ut som murmeldjur på pärmen.
Är så trött så jag kan kräkas på allt vad explicit minne, utvecklingsteorier och psykopater heter.
Har ett tokstort behov av socialt umgänge, fortast möjligt!
Räknar dagarna och nästan timmarna till söndag.
Försökt svara intelligent på tentafrågor, fokusfrågor och mina egna frågor.
Har skrivit en begreppslista som fyller 6,5 hyfsat tätskrivna Wordsidor (det är en 7,5-poängskurs, inte mer)

Är en intellektuell degklump.
Vill döda alla kognitiva psykologer och helst hela ämnet.

Mest av allt vill jag skriva tentan, NU!

Kärlek och respekt,
rika

VG!

VG på psykobiologitentan! Awesome :D

Kärlek och respekt,
rika

Norrlänningen som blev göteborgare som blev skåning eller kanske upplänning...?

Satt igåreftermiddag och funderade över min ansökning. Vilka kurser/program utöver psykologprogrammet i Göteborg? Vilken rangordning? Det är viktiga grejer må jag säga! Kan avgöra var jag befinner mig om ett halvår.

Det är just det där med befinnandet som skaver mest i skallen... Må så vara att jag har betyg för att komma in var som helst, i teorin. Men kan man verkligen lita på det? Måste jag inte i alla fall överväga möjligheten att jag måste flytta till hösten? Jag vill ju läsa psykologprogrammet, så mycket har jag äntligen lyckats klura ut. Så... då borde jag väl söka överallt, för att maximera mina chanser att verkligen komma in på utbildningen till hösten?

Min älskade mormor skrev i sitt senaste brev (vi brevväxlar sen... massor av år tillbaka); "om du söker dit [till psykologlinjen] och blir antagen men på annan ort, så hoppas jag att det inte hindrar dig från att med glatt mod flytta." Jadu Moje... det är en svår fråga...

Göteborg är kärlek för mig numera. Jag har hittat världens tokigaste och roligaste spex. Ett helt gäng nya, redan nu mer eller mindre nära, vänner. Jag har en mysig och alldeles lagom stor lägenhet. Jag har drömt om att bo i Götet i många år och i stort sett alla mina förhoppningar med stan har infriats. Mitt lilla hjärta sitter drygt i en västkustsk snödriva och vänder nyllet mot solen... Hur ska jag kunna lämna allt det? Är jag ens beredd att göra det, för en utbildnings skull? Finns ju alltid en vårantagning. Sen en ny höstantagning. Därefter ytterligare en vårantagning... Men så kan man ju inte hålla på i alla evighet... Eller?

Men eftersom risken finns så tänker jag nu överväga fördelarna med de andra lärosäten jag i alla fall kommer söka.

Lund: Söta Sirikusin med familj (man och hund). Bröder. Matilda. Södra Sverige - vååååår! Nära utlandet. Bröders gulliga flickvänner. Lund är en underbart fin stad. Det går att cykla överallt pga stans begränsade storlek. Fin dialekt. Studentliv i kubik. VarGladspexet.

Uppsala: Sofia. Nära till Sundsvall (inte helt säker på att det ska räknas till fördelarna men okej). Nära till Stockholm där hela farbrors familj och 4/5 av mosters familj bor. Extrabror Gustav. Cykelstad. Studentstad.

Kanske ska tilläggas att mina besök i Uppsala sträcker sig till att jag några gånger stannat på en Shellmack med föräldrarna när vi ska till Öland och att jag har tillbringat en eftermiddag i Toras och Piotrs lägenhet. Därav de något begränsade fördelarna.

Så för tillfället är rangordningen inför måndag följande (ja, jag vill stanna i Göteborg, därav språkkurserna):

• Psykologprog. 300 p, GU
• Tyska Grundkurs 30 p, GU
• Italienska Förberedande kurs 1&2 30 p, GU
• Psykologprog. 300 p, LU
• Psykologprog. 300 p, UU

Kärlek och respekt,
rika

En enda liten fjuttig vecka...

Ja gott folk, om en sketen vecka, den 15e mars, börjar den månadslånga ångesten för alla studenter som läser fristående kurser. Då öppnar ansökningen till höstens kurser och återigen ska man fundera, vrida och vända, väga kurser och program för och mot varandra och pinas pinas pinas. "Vad skaaaaa jag bli när jag bli stor?!"
Gudarna ska veta att jag känner för mina medsystrar och -bröder som inte har någon aning om vad de vill läsa fr.o.m. 1 september. Men, för undertecknad är 15e mars ren och skär lycka. Då får jag äntligen klicka i den där rutan som betyder att jag i första handen söker psykologprogrammet på Göteborgs Universitet. Sen är det bara att vänta och våndas till i juli då antagningsbeskedet dimper ner i inboxen.

Kärlek och respekt,
rika

Akademisk kvart och psykologistudier

Akademisk kvart är ett begrepp de flesta studenter känner igen. Om det är någon ickestudent som läser denna blogg så kommer här en kort förklaring: Eftersom studenter dels har en viss benägenhet att vara tidsoptimister/ vara vakna en aning för länge på nätterna (med eller utan alkohol i blodet) och därmed försova sig/ är normala sociala varelser som behöver och vill prata med sina kursare när de träffas så har universitetsvärlden hittat på att står det 10.00 på schemat så börjar föreläsningen egentligen 10.15. Dvs, studenter och lärare har marginal för försovning, prat och tekniska bekymmer. Fullständigt awesome.

Vissa lärare/institutioner skriver ut akademiska kvarten i schemat (etnologikursen t.ex.). Adrian Parker, min lärare i kognitiv psykologi, gör det inte. Det upptäckte vi igår. 10.00 stod runt 60 studenter utanför F1 (Föreläsningssal 1) i väntan på att få komma in och bli upplysta om inlärning. Ja just det... Adrian kom tio över och vi var inte i salen förrän fem minuter senare. Innan han påbörjade föreläsningen upplyste han oss om att vi inte kunde komma in i salen förrän kvart över. Så, med andra ord, idag tänker jag utnyttja akademiska kvarten och stanna kvar hemma tio minuter till.

Börjat med en ekonomiskt fördelaktig vana. Jag måste få i mig kaffe första 45-minutaren, annars somnar jag. Tidigare har jag köpt en kopp för 15 kr i Psykologens kafeteria. 15 kr tre-fyra dagar i veckan blir tillslut en ganska ansenlig summa. Därför har jag tagit fram min termosmugg igen och tar med mig kaffe. Jag behöver ändå inte kaffe mer än fram till första rasten.

Ska även vara med i en psykologisk studie idag. Handlar om rättspsykologi, mer än så vet jag inte. Det blir min andra studie den här våren. Det ska ni ha ganska klart för er. Psykologiska studier görs ofta på psykologstudenter. Vi finns alltid i närheten och har ju ett visst intresse i ämnet redan från början. Ergo; vi ställer glatt upp när forskare kommer sättandes och behöver folk som exempelvis fyller i enkäter, svarar på muntliga frågor eller kollar på konstiga filmer.
Ska väl sägas att vi får lite pengar för det. Vi är studenter, inte helgon. Men det är naturligtvis väldigt spännande också.

Kärlek och respekt,
rika

Första tentan skriven!

I måndags skrev jag min första psykologitenta! Efter en vidrig morgon/förmiddag var det faktiskt en välsignelse att få åka till Vasa/Viktoria och tänka på aktionspotentialer och depressionssymptom i två timmar. Bör ha klarat den, kändes som det när jag räknade ihop de poäng jag var mer eller mindre säker på. Klarar jag den inte blir jag förbannad. Jag skippade beachgasquen på Chalmers för den tentans skull :P

I onsdags började andra momentet i kursen; Kognitiv Psykologi. Lite ledsen efter introföreläsningen. På schemat stod 8.15-11. Vi fick förra fredagen ett mail från läraren där det stod att vi började 10.00 istället. Min logiska hjärna antog att vi då slutade 13.00 (att hela tretimmarsföreläsningen flyttats). Med andra ord värd att gå på. Jag tog mig upp onsdagmorgon, efter att ha sovit 4,5 timme. Åker till skolan och sätter mig beredd att vara duktig.
Föreläsningen slutade 11.00! Det Adrian Parker sa kan sammanfattas med "Ja, och det här kommer vi ju gå in på mer senare". Var så förbannad när jag stod vid hållplatsen efteråt. Borde INTE ha lämnat sängen... Jaja, man lär sig väl av sina misstag.

Kärlek och respekt,
rika

Nya kurser

Ska berätta mer om hur de nya kurserna går snart, just nu tänker jag dock bara lägga upp den här filmen, eftersom jag aldrig fått upp hela har jag fått klippa lite.
Det är från vår ensembleredovisning, Long Train Running med yours truely vid micken.
Jag ser lite ut som en tant på Friskis, men det är väl min charm, det ;-)

POK,
cordy

Litteratur

Jobbar på att bli av med mina böcker från förra kursen; Pedagogen och den musikaliska människan och Den lydiga kreativiteten.
Båda är knappt lästa, bara lite fnasta i kanterna. Nypris på Pedagogen är 151 så den tänkte jag att jag vill ha 100 för, och den andra kostar 201 så den vill jag ha 180 för. Med tanke på att jag betalat fullpris och frakt så känns det inte mer än rimligt.
Så, är någon intresserad, hör av er!
Annars blir det lapp på skolan och/eller blocket.se.

POK,
cordy

Ny kurs!

Kursintro idag på Den bärande rösten, de spelade in oss när vi läste en vers och sjöng en snutt, ska bli kul att se hur mycket man utvecklats efter åtta veckor!
Plus idag var att Linus bestämde sig för att läsa denna kursen, så jag slapp stå helt allena i en cirkel och hosta och ropa hej samtidigt som jag vickade på huvudet...Det blir liksom smått bättre om man har sällskap :-)

Imorgon är det dags för Låtskapande som jag ser fram emot enormt. Nästan för mycket.
Ska kolla upp nånstans där jag kan ta sånglektioner.
Sen behövs det nog en utgång på Stallarna eller Sivans snart. Inser att jag inte berättat så mycket om resten av studentlivet, men det kommer väl... :-)

POK,
cordy

Hemtenta

Etnologins sista tenta är en hemtenta. Välj ett ämne som går att relatera till kursens tema "Makt och normalitet", skriv en essä på 4-5 sidor och redovisa källor tydligt men formalia i övrigt är mindre viktigt. Detta har jag alltså pysslat med senaste dagarna. I tisdags hade jag ett första utkast. Kollade en grej på UB igår och skrev därefter 2-3 rader till i tentan. Läste igenom alltihop idag. Styckeindelade lite vettigare och skrev om en del saker. Tycker att det håller hyfsat. Men, ska jag våga skicka in den redan nu? Senaste inlämning är imorrn 16.00. Känns som om jag borde ha våndats och skrivit koncentrerat fram till i alla fall lunch imorrn. Det har jag inte gjort kan jag meddela. Pysslade med den halva måndagen, till tvåtiden i tisdags, högst en halvtimme igår och i runda slängar 1,5 timme idag. Det känns som om det är för lite... Min kloka bror, Jonas, påpekade att skriver man snabbt så kan det lika gärna betyda att man faktiskt följt med och fattat på föreläsningarna. Det håller jag inte helt med om men... kanske har han rätt ändå. Mina ståndpunkter håller vad gäller det som sägs i litteraturen.
Min andra tagg i sidan är källor. Fine, vår huvudlärare har sagt att vi framför allt som utgå ifrån vår kurslitteratur. Jag kan relatera till i huvudsak två texter, en bok och en artikel. Ämnet "Makt och normalitet" är uppenbarligen så brett att vår litteratur spänner över allt från queerteori till studiecirklar bland sågverksarbetare på början av 1900-talet. Men... känns som om jag borde ha fler källor...

Mycket man borde som student...

Äh, nu skickar jag in den. Det får bära eller brista helt enkelt.

Kärlek och respekt,
rika

Lika pepp som Peppe Eng

Jag inser nu att jag glömt säga att jag kom in på låtskaparkursen, och efter ikväll kan jag då säga att jag är SJUKT peppad!
Vi hade vår redovisning av låtskaparinspelningarna nyss, och det gick jättebra. Jag blev VERKLIGEN imponerad och inspirerad av alla de duktiga låtskaparna, och jag LÄNGTAR efter att få spela in min alldeles egna låt. Jag har skrivit en idag, så vem vet, det kanske blir den?

ÅH vad pepp jag är!

POK,
cordy

Nästa vecka börjar vårens kurs, grundkurs i psykologi. Eftersom jag idag ändå åkte in till skolan för att vara med på inför-hemtenta-diskussionen (listigt nog så har vi vår sista tenta i etnologi den här veckan, hemtenta som ska in på fredag) så passade jag på att köpa den bok som vi ska ha genom hela psykologikursen. Studentakademibokhandeln på Vasagatan hade uppenbarligen klappat igen helt, så får använda presentkortet från farmor och farfar på något annat bokaktigt. Traskade upp till Studs och Studentbokhanden istället. Hittade åbäket till bok efter visst letande i hyllorna.
När jag kom hem upptäckte jag att boken har 116 sidor referenser... Känns som det som står i den bör vara ganska väl underbyggt...

Sen började jag med hemtentan. Fyra timmar orkade jag bråka med den. Sen la jag ner för dagen och åkte till gymmet. Inte bara huvudet och bärarmen behöver motion.

Kärlek och respekt,
rika

Yay!

Godkänd på pianotentan. Sweeeeet!

POK,
cordy